ÅSA KÄRNEBRO - HAMNKAPTEN I GÖTEBORG
Åsa Kärnebro var Göteborgs hamns förstaval när en ny hamnkapten skulle rekryteras. I snart två år har hon navigerat med stadig hand. Ledorden har varit dialog och kommunikation. Över alltihop ett mål om att stärkakonkurrensen i Nordens största hamn.Göteborgs hamn håller på med den största utbyggnaden sedan 70-talet. Vad innebär det? Det innebär bland annat att vi bygger en ny terminal: Arendal 2. Det hela blir som en förlängning av ro-ro-läget med en 450 meter lång kaj och ett bakland för uppställn
Det är ett jätteprojekt som är otroligt spännande. Det innebär bland annat att det kommer att sprängas öar och att muddermassor skall tas om hand. Det är mycket logistik och administration. Vattendomstolen och Miljödomstolen är inblandade. Det är viktigt
Jag tycker att Göteborgs hamn tar ett väldigt stort ansvar här. Det har till exempel skapats ett vadarhav och ett salamanderhotell, i syfte att återskapa miljön. Hela projektet följer en generalplan som går ända fram till 2035....
Artikeln är publicerad i:
SJÖBEFÄLEN Jan 2018
PRAKTIK MED FRAMTIDEN I SIKTE
Hidiat Zirae Gerendrias har fått hopp om framtiden. Hon har ett praktikjobb på Bostadsbolaget i Backa. Det innebär en chans att ta sig in i det svenska samhället.
Ljung, kål, murgröna och en, rabblar Hidiat Zirae Gerendrias för att repetera växterna som skall planteras i bostadsområdet. Hon är glad över chansen att komma med i Framtidens snabbspår som startade för ett år sedan.
Åttahundra plantor med höstblommor och femtio kilo blomlökar, från påskliljor till tulpaner, väntar på att bli planterade. Platsen är Hisings Backa i Göteborg och arbetsgivaren är kommunala bostadsbolaget Framtiden.
Hidiat Zirae Gerendrias, som är 32 år, spenderar sina veckor mellan att praktisera tre dagar i veckan och gå till SFI (svenska för invandrare) de andra två dagarna. – Jag tycker om praktiken och jag gillar mina arbetskamrater. ...
Artikeln är publicerad i:
ETC NOV 2017
NYTT MILJÖPROJEKT FÖR BÅTMOTORER
Miljöprojekt ligger i tiden. Ett världsunikt sådant pågår just nu i Göteborgs hamn. Det handlar om att utforska metanoldrift på båtar. Något som kan ha stor betydelse för framtiden.
Blåsten har bedarrat efter flera dagars vinande. Nu är det nordlig vind och sju sekundmeter. Det är fredag och solen skiner godmodigt över Göteborgs skärgård när GreenPilots orange lotsbåt lägger ut från Klippan, under Älvsborgsbron. Den sedvanliga turen
På den korta rutten hinner motorer och maskiner bli varma. Allt för att få så stabila och jämförbara resultat som möjligt. - Det är verkligen kul att vara ute med båten; folk vinkar glatt – inte bara artigt hälsande som när man är ute och kör privat.
De ser att det är en traditionell lotsbåt, men samtidigt att den är stripad med GreenPilot. Man ser att de fäster blicken och pratar, som om de förstår att det har något med miljön att göra, säger civilingenjör, Patrik Molander, som ingår i gruppen för Gr...
Artikeln är publicerad i:
SJÖBEFÄLEN NOV 2017
ETC DEC 2017
ÄPPEL PÄPPEL KLIPPER TILL KREATIVT
Erika Lindmark och Frida Nilsson gillar när det är färgglatt och lekfullt. Därför heter deras designbyrå Äppel Päppel – precis som i barnramsan av Lennart Hellsing.
Egentligen sammanfördes de av en slump. För åtta år sedan gick de på Linnéuniversitetet i Växjö. Skoluppgiften gällde att ta fram en grafisk profil till ett hotell. Där föddes ett samarbete som i det närmaste utvecklats till en harmonisk symbios. De gör i
- Det är en trygghet att vara två. Det blir inte lika personligt när man är två som gör allting, man får lite mer distans till det konstnärliga, säger Erika Lindmark och tillägger att de började med att vika papper i 3 D-former. Deras första produkt blev
- Vi hade inte så mycket pengar när vi startade vårt företag och papper var ett billigt material. Man kan göra mycket av papper, poängterar Frida Nilsson. Papper och sax är ett signum för duon bakom Studio Äppel Päppel. De verktygen har de varit trogna s...
Artikeln är publicerad i:
ETC sept. 2017
GP okt 2017
NY PÅ JOBBET - FÅ HJÄLP MED STRESS
Trivs du på jobbet men är stressad över dina arbetsuppgifter? Då behövs det en förändring. Knepet är att samtala om det. Helst med chefen. Om det är svårt att få till – prata då med en kollega.
Bröd:
– Kommunikation är A och O i den här situatTrivs du på jobbet men är stressad över dina arbetsuppgifter? Då behövs det en förändring. Knepet är att samtala om det. Helst med chefen. Om det är svårt att få till – prata då med en kollega. Kommunikation är A och O i den här situationen.
Malin Holm menar att det sämsta man kan göra är att hålla masken och låtsas som om det regnar. Det är bara ett sätt att skjuta problemet framför sig. - Det är en vanlig tendens att stressa upp sig när man när ny på ett jobb. Man vet inte vilka värderinga
Starten brukar kantas av en del orosmoln som blir aningen uppförstorat eftersom allt är nytt, säger Malin Holm som tillägger att det även är lätt att bli stressad över sina arbetsuppgifter även om du varit på företaget ett tag. ...
Artikeln är publicerad i:
Platsjournalen #24 2017
RIT OCH ROT - SKAPAR NYA ARBETEN
ROT, RUT och RIT. Det är förkortningar på skatteavdrag som frambringat många arbetstillfällen. Det senaste tillskottet (RIT) innebär att du kan få hjälp med IT i hemmet. Det har skapat en ny nisch för småföretagare i databranschen.
RIT-tjänster är något som Sergej Konovalov och hans kompanjon, numera debiterar, från sitt lilla dataföretag, flera gånger i veckan. De åker hem till kunder och ger dem råd och tips eller konkret hjälp med nätverk, datareparationer, men framförallt hjälpe
- Hittills är det mest äldre människor som behöver hjälp med dockningar eller konfigureringar mellan telefon iPad och dator. En del vill ha råd och tips på hur de använder apparaterna för att kommunicera med barnbarnen, säger Sergej Konovalov som numera h
RIT startade i augusti 2016. Det innebär att du har 50 procent i skatterabatt. Det vill säga – du betalar hälften för tjänsten av din egen IT-fixare. Vanligtvis tar Sergej Konovalovs kundbesök runt en timme. Det hela beror på hur många telefoner och dato...
Artikeln är publicerad i:
Platsjournalen febr. 2017
KRYDDA DITT CV MED LÅNADE RADER
Rabbla inte upp en massa onödig information i ditt CV eller i ditt personliga brev. Gå rakt på istället och låna gärna andras lyckade formuleringar. Det menar Monica Renstig som skrivit boken ”Planka CV”.
- Det skall vara pang på! Det handlar om att vara säljande. Vem är du och vad vill du? Rekryterare har så ont om tid i dag, så de läser bara de två första raderna. Trixet är att omvandla tidigare erfarenheter och kunskaper till färdigheter.
Om man inte är van vid det kan man kopiera goda formuleringar och tänka att de passar in även på mig, föreslår Monica Renstig, karriärrådgivare och författare. Hon har hjälpt tusentals personer att inventera sina styrkor och att skriva om deras CV.
Hon ger följande exempel på en bra början: ”Jag skriver till er då jag söker jobb som (x). Jag har (x) års erfarenhet i yrket, men känner nu att det är dags att byta (alternativt) ta ett kliv i karriären.”...
Artikeln är publicerad i:
Platsjournalen #46 2016
KORTA VÄGEN - EN DÖRRÖPPNARE
Korta vägen har betytt mycket för Satenik Atanesyan.Genom dem fick hon praktikplats vid Göteborgs universitet. Nu har hon precis varit på sin första intervju.
- Jag har haft tre månaders praktik vid Göteborgs universitet och haft ansvar för ett eget projekt. Nyligen fick jag föredra det hela för dekanus på institutionen och ledningsgruppen. Då kände jag att jag inte bara var en praktikant, utan att jag hjälpt t
– Jag har fått självförtroende och erfarenhet, plus goda referenser, säger Satenik Atanesyan som efter uppehållstillstånd och två års svenskstudier kom i kontakt med Korta vägen, via Arbetsförmedlingen. Då hade hennes betyg från hemlandet redan validerat
I bagaget hade hon med sig en examen som lärare i franska från sitt hemland Armenien. Då visste hon inte att man måste ha en svensk lärarlegitimation för att söka jobb. Det och mycket annat har hon fått reda på genom samhällsinformationen på Korta vägen....
Artikeln är publicerad i:
Platsjournalen sept. 2016
TURBANER KAN FÖRÄNDRA VÄRLDEN
Iman Aldebe vill göra skillnad i världen. Därför designar hon coola slöjor åt muslimska kvinnor. Just för att de lättare ska få jobb. Polisslöjan och militärslöjan är bara två exempel på det. Den här dagen bär Iman Aldebe en svart slöja med färggranna jordanska broderier. Det tjocka tyget har hon knutit upp i en stor knut i nacken. Det var någonstans i det handlaget som allt började för drygt tio år sedan. Hon hade fått jobb i en klädbutik, v
– Jag började styla om min egen slöja med en afrikansk knut som blir som en bulle baktill. Sjalen som är så laddad med fördomar blev plötsligt konst. I mötet med andra sågs jag som en individ, inte som en som bär ett religiöst plagg, förklarar Iman Aldebe
Hon var ung, hade precis gått ur gymnasiet och händelsen blev en ögonöppnare för henne. Strax därefter sökte hon jobb i en klädbutik. När hon frågade, var platsen tillsatt. Fem minuter efter gick hennes vän (som inte bar slöja) in och frågade och fick job...
Artikeln är publicerad i:
Platsjournalen nov 2015
ARASH BOR PÅ ÅLAND OCH JOBBAR I NORGE
Sjöbefäl Arash Ghasemi massmejlade ut sitt CV till alla rederier i Norge med sin jobbansökan. Han fick ett enda svar. Nu arbetar han som lättmatros på en bilfärja i Lustrafjorden, ett par timmars körväg från Bergen. - Jag massmejlade alla rederier i hela Norge och frågade om lediga anställningar tidigt i december 2013. Jag fick ett svar, ganska sent. Det var från det här familjeägda rederiet som har M/F Urnes och några andra färjor. Jag var välkommen att arbeta, berä
Om man står på backen utanför Norges äldsta stavkyrka i Urnes och tittar rakt över fjorden, så förstår man varför turister vallfärdar hit i tiotusental - sommar efter sommar. I takt med vädret skiftar de omkringliggande bergen färg. Och stilla dagar spegl
– Jag älskar verkligen naturen runtomkring min arbetsplats. Det är jättevackert. Jag ser det som ett plus, utöver lönen. Sedan tycker jag väldigt mycket om mötena med alla människor på färjan, säger Arash Ghasemi som har sällskap av en lättmatros på färja...
Artikeln är publicerad i:
SJÖBEFÄLSTIDNINGEN Nov#8 2015
ÄR CV:T UTE FÖR RÄKNING?
Ryktet om CV:ts död är betydligt överdrivet. Men den minskar alltmer i betydelse. Den digitala förändringen har bidragit till att historik tappar i värde. Medan kompetens som finns här och nu ökar dina chanser till arbete.– Jag tycker ändå att det är ganska positivt för de som har svårt att ta sig in på arbetsmarknaden. Det finns många människor som har en annan bakgrund och som har byggt på med kompetenser, säger Christina Hammer, på rekryteringsföretaget Hammer & Hanborg
För tio år sedan var det allenarådande med en viss typ av CV. En väluppställd och genomarbetad sådan innebar i många fall en garanti för vissa jobb. Sedan digitaliseringen kom har kartan ritats om rejält.
Men Christina Hammer påpekar att CV:n definitivt inte är borta ur leken. Men om vi tidigare tittat på historik och vad vi gjort, så fokuserar rekryterare i dag, allt oftare på den sökandes potential. ...
Artikeln är publicerad i:
Platsjournalen 13#2015 April 2015
VÄLJ RÄTT FÖRETAGSNAMN!
Ett bra namn kan vara avgörande för hur din produkt säljer. Det gäller även företagsnamn. Oavsett om det dragits i långkbänk eller kommit som ett infall.
Carolin Freiholtz på Omelettfoto i Göteborg är en av dem som kom på sitt namn i farten. När hon växlade yrke till fotograf för tolv år sedan använde hon sig av namnet KOLL först. Men hon gjorde misstaget att inte registrera namnet på Patent- och registrer
När det väl var dags, visade det sig att namnet var taget av en dagstidning. Därför slog hon in namn på måfå på datorn. Ett av dem var ”SayCheeze”. Så kom hon plötsligt på: Omelettfoto! Det var ledigt. - Det var lite läskigt att slå till eftersom fotogra
- Men jag ville ha ett namn som inte var så kopplat till mig som person, utan som visade på att jag var öppen för samarbete, förklarar hon och tillägger att många som kontaktar henne i dag, har uppfattat det som att hon har en stor verksamhet och inte att...
Artikeln är publicerad i:
Platsjournalen 2015
Fotnot): Fakta: På tio år har ansökningarna om namnändring ökat med 36 procent. 5 921 personer ville ändra på sitt efternamn under 2013. 2 353 personer ville ändra på sitt förnamn. Källa: PRV, Patent- och registreringsverket
KONTORSMILJÖN PÅVERKAR DIN HÄLSA
En personligt inredd arbetsplats har betydelse för hälsan. Och den gör dig mer positiv till jobbet. Men det innebär inte att man måste köpa dyra designmöbler och äkta tavlor.
Praktiserande arkitekten och forskaren Christina Bodin Danielsson, verksam vid KTH, kontorsforskare knuten till Stressforskningsinstitutet vid Stockholms universitet och kontorsspecialist vid Brunnberg & Forshed Arktiektkontor menar att design och kontors
– Personlig kontroll är en nyckel till hälsa och välbefinnande. Både cellkontor och flexkontor ger de anställda möjlighet till det. Det kan handla om att kunna välja gardiner eller att välja en arbetsplats som passar för arbetet man skall utföra.
Min erfarenhet är att många medarbetare vill vara med och gestalta hur arbetsmiljön skall se ut och har tydliga idéer om hur de vill förändra. Man vinner mycket på att ta reda på hur folk vill ha det, påpekar Christina Bodin Danielsson. ...
Artikeln är publicerad i:
Publikt Juni 2014
SKRYT LAGOM PÅ JOBBET
Det är inte fel att skryta under en arbetsintervju. Men tänk på att framhäva dig lagom mycket. Poängen är att du skall förklara varför du är bra. Utan att verka alltför egenkär.Skrytandet är lite som att gå på lina; det kräver både god balans och visst omdöme. Själva skrytet syftar till att övertyga arbetsgivaren om att just du passar för jobbet. – Hur mycket eller lite man skall skryta beror alltid på i vilken situation man be
Om personen som intervjuar dig är personlig - då kan du vara det själv. Men om du har en strikt person framför dig som är formell, kortfattad eller har lite bråttom - då är det bättre att försöka känna in det och hålla sig till saker som du kan, menar Gun
Följsamhet är alltså ett viktigt ord i sammanhanget. Men det handlar inte om att vara mesig, utan tvärtom - våga lyfta det som just jag är bra på – oavsett om det handlar om tidigare erfarenheter i yrkeslivet eller saker som jag sysslar med privat. ...
Artikeln är publicerad i:
Platsjournalen No 8/2014
JAG HAR SUTTIT I SAMMA BÅT SOM DEM
Safia Omar Abdi ser sig som en moderlig guide in i det svenska samhället. Hon är föreståndare på Baggiums transitboende för asylsökande pojkar. ”Safias hus” är döpt efter henne själv.
Pojkarna på boendet, som är från Afghanistan, Somalia och Syrien, har alla nyligen passerat Migrationsverkets ankomstenhet som ligger alldeles i närheten. Efter ett antal månader får en del besked om att de får uppehållstillstånd i Sverige, medan andra få
– Vi gör ingen hemlighet av det utan visar att vi är medvetna om det från allra första början. Det gäller att inte skapa några falska förhoppningar, säger Safia Omar Abdi. Inne på hennes kontor finns en stor anslagstavla med barnens namn, tider för deras
På motsatta väggen hänger symbolrika teckningar och en drake gjord av en svart sopsäck. Den är tillverkad av en pojke från Afghanistan som bodde på ”Safias hus” men som försvann när han fått besked om att han inte fick uppehållstillstånd....
Artikeln är publicerad i:
Akademikern no 1 2014
BEHANDLINGSPEDAGOG MED LIVSERFARENHET
Safia Abdi Omar ser sig som en vägvisare in i det svenska samhället. Hon är behandlingspedagog på ett boende för ensamkommande pojkar från Afghanistan och Somalia. Och lägger ner mycket tid på själva mötet med varje enskilt barn.Det är torsdag, strax efter klockan nio på morgonen och de åtta pojkarna, mellan 13 och 18 år, som bor på Baggiums boende ”Legolas” har redan gått till skolan i närheten. Där börjar de i regel dagen efter att de blivit placerade på boendet, oavsett vilket
- Språket är nyckeln. Man kan säga att jag har suttit i samma båt som dem, men jag hade inte samma möjligheter som de får. De har haft tur och jag vill vara en förebild för dem, även om det ingår i mitt jobb att sätta gränser och vägleda dem på rätt sätt
De har samma möjligheter som mina egna barn, men det finns en stor skillnad – de har ingen mamma och pappa här, säger Safi Abdi Omar och berättar att hon flydde när hon var höggravid, från Somalia, med sina tre barn och att hon var flera år i Sverige inna...
Artikeln är publicerad i:
Platsjournalen Maj 2013
MINDMAP SOM EN HJÄLP I JOBBSÖKANDET
Med en tankekarta som verktyg fick Jeanette Ingvarsson hjälp att inventera sina samlade kompetenser. Något som varit till stor nytta när det gäller att hitta kompletterande utbildning och rätt jobb.- Handbollsspelandet har jag hållit på med, men det var en sådan där sak som jag inte tänkte på, och som kom fram när vi gjorde mindmapping på ett blädderblock, säger Jeanette Ingvarsson som nämnde handbollspelandet i förbigående och om coachen som tyckte
- Handbollen definierar nästan vem jag är, men jag tänkte inte på att just det kunde göra någon större skillnad i mina jobbansökningar. Det är där mina ledaregenskaper lyfts fram; inte för att jag tagit ledningen, utan för att folk tilldelat mig olika upp
I dag är Jeanette Ingvarsson 34 år och har bland annat en utbildning som hälsopedagog bakom sig. När hon träffade en karriärcoach som använde sig av minneskartor som mindmapping, hade hon redan sagt upp sig från sitt jobb som centerchef på ett träningscen...
Artikeln är publicerad i:
Platsjournalen 2013
SKIFTARBETE SOM GER STÄLLTID
Det finns forskning som tyder på att skriftarbete påverkar hälsan negativt. Men många skiftarbetare är nöjda med sitt val med oregelbundna arbetstider. Det ger viss frihet, större jämlikhet och bättre betalt.
Benny Bjäreteg står omklädd och klar för att ta bilen till Torslandaverken i Göteborg. Han är utbildad snickare men har jobbat i kvällsskift fabriken sedan tjugo år tillbaka. I dag är han truckförare och stämplar in klockan 15.24 och ut klockan 00.12.
Sedan tar det en halvtimma innan han är hemma i lägenheten och ytterligare en timme innan han ligger i sängen. – Jag brukar sitta framför teven en timma, när jag kommit hem, för att vila huvudet och varva ner. Det är väldigt viktigt att sova ordentligt.
Sedan är det bra att träna och göra någonting vettigt varje dag. Maten är också viktig och att man äter regelbundet när man jobbar skift. Jag äter frukt sista rasten halv elva på kvällen, för att inte ha mat i magen innan läggdags, säger Benny Bjäreteg....
Artikeln är publicerad i:
Platsjournalen Jan 2013
MINGEL OCH MÄNSKLIGA MÖTEN SKAPAR JOBB
För en del är det busenkelt - medan andra får tunghäfta. Vi pratar om konsten att mingla. Det går faktiskt att träna upp sig på. Småpratandet kan vara första steget till nästa jobbkontakt.
En del skulle säga att Alexandra Lange är en naturbegåvning när det gäller att skapa nya kontakter, och behålla dem. Hon bor i Göteborgs södra skärgård, vilket innebär att hon dagligen åker båt och buss, cirka en halvtimma i vardera riktningen.
På den stunden har hon stött på bekanta, pratat med vänner och kanske fångat upp ett tips på föreläsare eller andra personer som kan passa in i framtida jobbprojekt. – Båten är en slags kontaktplattform för mig.
Jag tycker att det är det enda neutrala forumet där jag möter människor som jag annars inte har kontakt med. Här kan man nätverka och skapa nya kontakter. Men också ställa frågor ur olika perspektiv och få svar från folk i olika åldrar, som har olika bakg...
Artikeln är publicerad i:
Platsjournalen November
SAMTALSMETOD SOM UNDERLÄTTAR ARBETET
I höst skall 1600 handläggare i hela landet lära sig samtalsmetoden MI.
– Efter kursen kände jag att jag för första gången fått ett riktigt bra samtalsredskap i mitt arbete, säger Eva Göransson Lycke.
Hon har arbetat 33 år på Försäkringskassan och är i dag personlig handläggare för unga människor med aktivitetsersättning. För åtta år sedan gick hon själv kursen i MI och började lobba in metoden på sin arbetsplats.
Hennes nuvarande chef, Eva Svensson förstod att det här var något för personalen. När Försäkringskassan ville ha ett försökskontor för metoden nappade hon direkt. Kursen är på fyra dagar och innehåller flera samtalsövningar.
Efter två dagar får deltagarna en läxa som går ut på att genomföra ett samtal enligt metoden. Sedan får de redogöra för gruppen hur det gått. – Personalen ville detta och vi behövde ett samtalsredskap för att närma oss personer. Vi har varit så juridisk...
Artikeln är publicerad i:
Publikt sept 2012
RELIGION PÅ JOBBET
Är det en mänsklig rättighet att få be på jobbet? Arbete och religion är två helt skilda saker. En del tar rökpaus på jobbet, andra går för att be. Ändå finns det arbetsplatser som kopplat in facket för att få rätsida på saken. När Zana Baba kommer till jobbet på Orienthuset i Göteborg, har han redan klarat av sin morgonbön. Han är muslim och kom till Sverige för tre år sedan. Där arbetade han också i en matvaruaffär. På Orienthuset har han arbetat i två år, antingen sitter han
– Det är inga problem för att det här är en bra arbetsplats med folk från många olika länder: Iran, Libanon, Palestina Syrien. Det finns kristna och muslimer som jobbar här, men inga svenskar, säger Zana Baba som tillägger att både lunchrummet eller omklä
Ibland är det andra i lunchrummet, men om man vill undvika det så är det bara att kolla på schemat för dem som arbetar i affären. Där står vem som har rast och inte. Den som vill be, säger bara till chefen om att det är dags att gå iväg fem minuter. ...
Artikeln är publicerad i:
Platsjournalen Juli 2012
VÄRSTA TYPERNA PÅ KONTORET
Det är ingen tillfällighet att tv-serier som ”The Office” eller ”Kontoret” produceras. Arbetsplatsen är en tacksam arena där vi får möta typer som: smitaren, tidsoptimisten och besserwissern.
Vi känner alla igen tidsoptimisten som lovar och ofta kommer för sent, så andra får vänta. Alltid med olika förklaringar, som att bilkön var lång eller att dagislämning drog ut extra på tiden. Eller martyren som stönar inför de flesta arbetsuppgifter, me
I galleriet finns också smitaren som sällan är engagerad, utan går till jobbet mest för att få lön. Smitaren ligger lågt och håller med och smiter gärna ifrån arbetsuppgifter eller ser till att de hamnar på någon annans bord. Och sist men inte minst bess
Hur skall vi då hantera dem på bästa sätt? Med tidsoptimisten gäller det att sätta ned foten direkt efter den sedvanliga ursäkten; med orden att det drabbar även mig, och att det från och med nu är dags att visa respekt. Martyren tål också att konfronte...
Artikeln är publicerad i:
Platsjournalen Maj 2012
VÄRNA OM DIN PROFIL PÅ FACEBOOK
Är du personlig, privat eller professionell på nätet? Det kan ha betydelse i rekryteringen. Många arbetsgivare kollar upp dig på Facebook eller LindeIn innan de kontaktar dig.Det lönar sig att tänka igenom vilka signaler du vill sända iväg för att ge en sDet är viktigt att tänka på att man har en genomgående röd tråd när man framställer sig själv på nätet. Mina intressen och min människosyn bör gå i linje med de eventuella branscher eller jobb som jag söker.
– Om du har en öppen Facebooksida måste du tänka på hur du framställer dig själv, säger kommunikationsutvecklare Henrik Ladström och tillägger att man först och främst skall tänka över om man vill ha en låst sida för den inre kretsen där man väljer att
Då kan man visa upp vem man är och vad man vill jobbmässigt. Mycket beror på hur det är gjort; inte för skrytsamt och inte för blygsamt. I slutändan är det ditt eget ansvar för vilken bild du ger dig själv, säger Henrik Ladström....
Artikeln är publicerad i:
Platsjournalen No 18/12
ATT CHEFA ÖVER SINA KOLLEGOR
Karriärsteget att bli chef över sina kollegor är oftast en bonus på meritlistan. Men det kan vara knivigt att ändra sin roll. Det finns saker att tänka på för att slippa de värsta fallgroparna.
- Det är lite föräldraskap över det hela på något sätt. Det gäller att vara lyhörd och inte sätta sig själv i centrum, utan våga ge plats åt gruppmedlemmarna. Som ledare behöver du inte vara bäst, utan det handlar mer om att lyssna och att känna av temper
- Det var ett naturligt steg för mig. Jag gillar att leda, förklarar han och tillägger att han ganska snabbt hittade sin nya roll och kände sig trygg i den. Tidigare arbetade han fysiskt med att släcka bränder och allt vad det innebär att vara brandman.
Det gör han inte i dag, utan har istället personalansvar och ansvaret för organisationen av händelsen på plats, över ett lag på åtta personer. Det oavsett om laget är på utryckning eller om de är inne på stationen....
Artikeln är publicerad i:
Platsjournalen febr. 2012
BUSSCHAUFFÖR SUKHWINDER - STÄNDIGT I RÖRELSE
Att köra buss är både tufft och roligt. Det säger Sukhwinder Shahi som kör i Göteborgs stadstrafik. För snart ett år sedan drog hon en vinstlott – den att köra Flygbussarna till Landvetter.
Bröd:
Passagerna på flygbussen får ta del av ett vintPassagerna på flygbussen får ta del av ett vinterkallt Göteborg med bländande solsken. Några av dem är på väg till varmare breddgrader. Busschauffören Sukhwinder Shahi styr fordonet med van hand över det trassliga spårvägsnätet i Brunnsparken.
Vid Korsvägen, nära Liseberg, släpper hon på de sista passagerarna, tar på sig stora svarta solglasögon och ökar hastigheten de två milen ut till motorvägen. Inom tjugo minuter skall hon vara ute vid Landvetter flygplats.
– Ibland när jag går in på toaletten på flygterminalen, passar jag på att titta på flygavgångarna och på folk som står och väntar med blommor i händerna. Jag är sugen på att åka väg någonstans i Europa, inte så långt och bara en vecka, säger hon. ...
Artikeln är publicerad i:
Platsjournalen febr. 2012
I HUVUDET PÅ EN REKRYTERARE
Vad rör sig i huvudet på en rekryterare? I deckarförfattarens Jo Nesbøs bok Huvudjägarna är renommé ett viktigt ord. Bengt Alvång på Fokus rekrytering i Göteborg håller med om det. Men sina intervjuer bygger han på tillit och trygghet. I 20 år har han hjälpt företag att hitta rätt person att anställa. I dag rekryterar han främst säljare, mellanchefer och projektledare till bland annat teknikföretag. De som kommer till honom får svara på frågor som: Varför har du gjort de här valen i din
Allt för att kunna betrakta personen från olika vinklar och kolla upp om den rätta motivationen finns. – Jag tänker mig att jag är den som söker jobbet och försöker få bort det där spelet med att avslöja och klämma till och där den sökande ska sälja in s
Jag vill istället få till stånd en situation där vi tittar på den aktuella tjänsten tillsammans och ser om jobbet är rätt steg att ta. Jag hoppas att personen i fråga skall känna sig trygg i intervjusituationen. Det kräver en viss ödmjukhet från min sida....
Artikeln är publicerad i:
Platsjournalen Dec 2011
KOSTERVALS I KVADRAT
Visionen om en inspirerande mötesplats och ett ekologiskt hållbart liv förde Helena och Stefan von Bothmer till Sydkoster. För snart 15 år sedan startade de med permakultur i Kosters trädgårdar. I dag bor de i en lummig lustgård som kräver hårt arbete.Växthusen som är byggda av återbruksmaterial var en milstolpe för von Bothmers när de invigdes år 2 000. I de hemsnickrade bäddarna frodas basilika jämsides med sallad och gurkplantor vars stänglar växer uppåt längs vita tårtkartongsnören. I hörnet av mit
Och över alltihop en hemmagjord bevattningsanordning som börjar med regnvatten som samlats upp i en stor cistern, och som tankas över i 20 liters soptunnor av plast, med en liten tut som överför vatten i lagom mängder till bäddarna i växthuset.
Paret von Bothmer har varit pionjärer och fört in många nya tankar på det område vi kallar miljö, men framförallt när det gäller odling. Deras käpphäst har varit designredskapet permakultur. Det gäller sättet att odla, såväl som hur man utformar en trädgå...
Artikeln är publicerad i:
Göteborgs-Posten Juni 2010
SMÅBARN - INGET HINDER FÖR EGET FÖRETAG
Småbarnsförälder och nyföretagande – går det ihop? Absolut, svarar Emilie Rawlings och Oscar Hermansson som startat ett kafé. Halvårsgamla Milou hänger med varje dag – i en sjal på magen.
På kaféet på Busstorget i Borås säljs ångestfria kokosbollar med nyttig dadelmassa och smakrikt kaffe från ett litet rosteri i Rom. Bakom disken står både en babysitter och en gåstol i plast. Många stamgäster har följt Milou sedan hon föddes. Hon har en v
I december förra året startade hennes föräldrar kaféet. Då visste de om att de väntade barn. Men de talade inte om det för någon, eftersom de räknade med att den närmaste omgivningen skulle bli skeptisk till kombinationen nystartat företag och förälder. S
- Hon föddes på en måndag och måndagen därpå öppnade vi. Det mest positiva för ett barn måste väl vara att få vara med sina föräldrar på jobbet, om det går? Jag skulle må dåligt om jag inte fick träffa min dotter på hela dagen eller om Emelie ensam skulle...
Artikeln är publicerad i:
Göteborgs-Posten Oktober 09
LINNÉMÅLARNA SÄTTER FÄRG
Linnémålarna sätter färg på Göteborg. Bakom namnet finns fyra kvinnor som gjort ett lappkast i livet och bytt vård- och tandläkarjobb mot dekorationsmåleri. På mindre än ett år har de gjort tydliga avtryck i en manlig bransch.De är nyutbildade dekorationsmålare och förklarar att en del av deras framgång handlar om ett annat förhållningssätt, deras eget uppriktiga och något naiva sätt i en grundmurad bransch.
De har till exempel aktivt sökt upp sina konkurrenter och frågat om de får komma och hälsa på dem. Linnémålarnas nytänkande har lett till att de tagit första steget till ett samarbete i framtiden.
– Vi har kommit in i en tid när branschen vill ha förnyelse. Målarmästarna vill ha in kvinnor och de vill ha in specialkompetens, säger Eva Wilms, 42....
Artikeln är publicerad i:
Justitia 2/2004
LINDA KLARAR SKIVAN
Linda Kumberg har bänt sig in med kofot i sin bransch. För fem år sedan startade hon Skiva, ett företag med en nisch som inte fanns i Sverige. I dag har hennes promotionbolag flest anställda i hela landet.
– Vi gör faktiskt drömmar till verklighet, säger Linda Kumberg och bjuder in till ett av sina två minimala kontor på Drottninggatan i centrala Göteborg.
Till henne kommer unga tjejer med demokassetter och artister som redan blivit ett namn. En sak har de gemensamt: De vill stå i rampljuset för att bli sedda, bli omskrivna och så småningom få royalties.
Var och en av de fyra personer som arbetar på Skiva i dag, försöker hitta rätt ingång till just den artist som de har framför sig. Sedan gäller det bara att använda fantasin och leta efter okonventionella lösningar. ...
Artikeln är publicerad i:
Svensk handesltidning Justitia okt 2003
GAMMAL OCH UNG PÅ BION SAGA I ALINGSÅS
Mentorskapet mellan 83-åriga Ruth Börjesson och 47-årige Are Bengtsson i Alingsås kom sig av en ren tillfällighet. I dag har de bildat handelsbolag och drar till sig dubbelt så många biobesökare som för tre år sedan.Vi är på biograf Saga mitt i Alingsås. Det är tidig förmiddag och Ruth Börjesson har precis tagit sig ned till Sagas foajé. Are Bengtsson har redan varit igång ett par timmar, men kaffebrödet har han inte glömt.
Varje dag vid ungefär samma tid sammanstrålar de för att gå igenom saker. – Vi brukar prata om vilka filmer som är aktuella och vi pratar om personal och sådant som vi behöver ändra på, förklarar Ruth Börjesson.
Hon var 19 år när hon steg in genom dörren till Sagas kontor för första gången. Hon hade sett en liten annons i Alingsås tidning där de sökte en kontorist och kassörska. Efter några år gifte hon sig med biografägaren och blev kvar. ...
Artikeln är publicerad i:
Svensk handelstidning Justitia okt 2003
DONSÖ - ETT GNOSJÖ TILL HAVS
Donsö i Göteborgs södra skärgård är västkustens eget Gnosjö. Företagsamheten blomstrar bland öns 1 400 invånare. Minst sagt.
Förra året omsatte Donsös 60 företag över en miljard kronor tillsammans.
Donsö har en gammal tradition med både fiske och sjöfart. I dag finns det elva rederier på ön och åtta fiskebåtar. I det gamla fiskesamhället ligger husen tätt och hamnen omfamnar Batseba, den enda fiskebåten som ligger inne denna blåsiga dag.
Ett stenkast från hamnen ligger Allstugan på en liten höjd. Det som tidigare var en nätfabrik är i dag en symbol i miniformat över den livliga företagsamheten på Donsö - just detta att göra många saker under samma tak.
Några år efter starten utbildade hon sig på beklädnadslinjen och i dag syr hon gardinuppsättningar till öborna och stolsöverdrag till skärgårdsfärjorna på löpande band. ...
Artikeln är publicerad i:
Svensk Handelstidning Justitia Augusti 03
EN WUNDERBAR JUL
Trött på barr i hela lägenheten? Skaffa en Wunderbaum med tallbarrsdoft.
Den lilla granen fyller 40 år i år – och är still going strong.
Antingen älskar man den eller så hatar man den. Raggarstämpeln är borttvättad och granen har blivit kult. Nu drömmer syskonen Niklasson i Strömstad om att få in doftgranen i hemmen.
Men inte som ett alternativ till julgranen, utan i dammsugarpåsen och på andra lämpliga ställen där den tio centimeter höga granen kan sprida väldoft.
– Tycker du att det luktar det starkt härinne? frågar Carina Niklasson när jag tar ett kliv in i den lilla fabriken som ligger strax söder om Strömstad. Här luktsätts och paketeras Wunderbaum som i dag finns i 36 olika dofter. ...
Artikeln är publicerad i:
Ica-Kuriren 2002
Företagaren 2002
Verdens gang 2002
Fotnot): Artikeln publicerdes även Ilta Sanomat före jul 2002.