Ingress:

Fripassagerare har funnits i alla tider. Men i Gšteborgs hamn har antalet flyktingar som fšrsšker ta sig šver till England škat stort. PŒ drygt ett halvŒr har 137 unga mŠn och en kvinna gripits pŒ hamnomrŒdet eller ombord.

 

Bršd:

Det Šr en krispig januaridag i Gšteborg. I ytterhamnarna lossas och lastas det fšr fullt. Lastbilar kšr skytteltrafik med gods till och frŒn Storbritannien. Fenomenet med mŠnniskor som fšrsšker ta sig ombord pŒ olagligt sŠtt, har inte upphšrt men avtagit betydligt.

– Men det Šr en stŠndigt nŠrvarande risk. Vi tror att det kalla vŠdret pŒverkar och det faktum att vi gripit och avvisat sŒ mŒnga gšr att ryktet gŒtt, sŠger sjškapten Thomas Fransson som numera Šr sŠkerhetschef i Gšteborgs hamn.

HŠr finns en tydlig plan nŠr det gŠller att fšrhindra fripassagerare att ta sig ombord, bland annat genom vakter och elektrifierat stŠngsel. Tidigare har fokus legat pŒ fartyg med destination USA eller Kanada. Tills bilden plštsligt fšrŠndrades i maj 2015. DŒ bšrjade flyktingar frŒn frŠmst Albanien, men Šven andra lŠnder ta stora risker fšr att klŠttra šver skalskyddet eller gšmma sig under trailers och tŒg fšr att komma ombord pŒ DFDS fartyg som gŒr till Immingham.

– Anledningen Šr fšrmodligen en tro pŒ en bŠttre framtid i ett annat land. Det Šr bŒde svŒrt och farligt att klŠttra upp pŒ ett elektrifierat skalskydd och hoppa fem meter ner pŒ ett okŠnt underlag. De Šr beredda pŒ stora risker fšr att komma in i omrŒdet och bŠdda ned sig i lasten, fšrklarar Thomas Fransson.

Om de kommer sŒ lŒngt som till terminalen i England, grips de av brittisk polis. Hittills har 28 personer upptŠckts dŠr vid tolv olika tillfŠllen. De som grips pŒ hamnomrŒdet i

Gšteborg polisanmŠls. I nŒgra fall har det blivit rŠttssak av Šrendet och bšter. De som upptŠcks ombord Œterfšrs till Sverige med vŠndande bŒt. …verfarten tar ungefŠr ett dygn.

– Det Šr ett besvŠrligt lŠge fšr de ombordanstŠllda som har ansvaret fšr sŠkerheten. Det Šr alltid en risk att ha en obehšrig person ombord. Det kan finnas farligt gods ombord och man vet inte hur en mŠnniska beter ner den upptŠcks; kan de vŒldsamma eller inte? Det Šr mŒnga parametrar ombord som ska fungera med personal som inte har utbildning fšr detta, utan Šr sjšmŠn som skall frakta gods frŒn a till b, menar Thomas Fransson.

­Vid varje gripande stŒr vi i direktkontakt med inneliggande fartygs security officer och meddelar andra fartyg, sŠrskilt de som anlšper USA.

Thomas Fransson har en šnskan om att polisen lagfšr varje individ och att straffskalan fšljs, sŒ att det blir en tydlig signal om att det hŠr Šr brottsligt. I dag ber de flesta gripna om asyl i mštet med polisen och dŒ pŒbšrjas istŠllet en asylutredning.

Fšrutom de som gripits ombord pŒ fartyg sŒ har hamnens vaktpersonal gjort cirka 200 avvisningar frŒn hamnomrŒdet och dess nŠrhet frŒn maj 2015 till januari 2016. I den siffran finns det personer som fšrsškt komma pŒ ett fartyg upp till fem gŒnger.

Fšrutom handlingsplaner och information till hamn- och ombordanstŠllda och ett hšgre skalskydd, sŒ krŠver fenomenet resurser i form av vakter, hundar och extrapersonal. Gšteborgs hamn har kšpt in ny teknik i form av en apparat som avslšjar om det Šr nŒgon som andas i en trailer.

Enbart yttre terminalernas hamnar strŠcker sig šver10 000 meter. HŠr finns skalskydd, men frŒgan Šr hur mycket mer som skall gšras infšr en framtid.

– Det hŠr kommer att fortsŠtta. MŠnniskor kommer att hitta andra vŠgar och fšrsška igen. PŒ ett sŠtt Œterspeglas de stršmningar som finns i Europa i dag. Vi har ju bra siffror om man jŠmfšr med trycket av flyktingar frŒn Calais till Dover, sŠger Thomas Fransson och konstaterar att lŠget Šr under kontroll.

I snar framtid bšr Gšteborgs hamn ta stŠllning till om man skall satsa Šnnu mer resurser pŒ att fšrhindra mŠnniskor att olovligt ta sig ombord pŒ fartyg.

– FrŒgan Šr hur tuff man skall vara. Vi kan inte gšra mycket mer i nulŠget Šn att fšlja internationella krav om hamnskydd, konstaterar Thomas Fransson.

 

Bildtext:

– Det har alltid funnits en risk, men i maj fšrra Œret fullkomligt exploderade det av flyktingar som fšrsškte ta sig ombord pŒ fartyg till Storbritannien, sŠger Gšteborgs hamnkapten Thomas Fransson som sjŠlv Šr sjškapten i botten

 

Fakta:

Gšteborgs hamn Šr den stšrsta i Norden. Man har drygt 4 000 transporter varje dag. Med cirka tio avgŒngar i veckan till Storbritannien.

FrŒn maj 2015 och fram till i dag har 128 personer gripits inne pŒ hamnomrŒdet. Av dessa har 28 personer antingen gripits i terminalen i Immingham av brittisk polis eller Œterfšrts med vŠndande fartyg till Gšteborg. Vaktpersonal i hamnen har gjort cirka 200 avvisningar under samma period. En person avvisades fem gŒnger.

Storbritannien Šr inte med i SchengenomrŒdet och krŠver visum fšr mŠnniskor som kommer frŒn exempelvis Albanien. DŠremot kan personer frŒn exempelvis Albanien resa med sina id-handlingar till Sverige utan problem.

 

Byline: Agneta Slonawski

Bildbyline: Agneta Slonawski

Bildbyline: Gšteborgs hamn