Lutande bŠnkar eller sittplatser som
krŠver att man kšper en fika. Trenden sveper šver hela riket. Vi talar om
exkluderande design – ett effektivt stopp fšr ovŠlkomna gŠster.
Jag minns nŠr Nordstan
byggdes i bšrjan av
sjuttiotalet. DŒ betraktades kšpcentret som en mštesplats, ett slags folkligt
palats i Gšteborg. Det var nytt och spŠnnande med affŠrer, restauranger,
bowlinghall och bio. Stora rundlar med blommor stod utstŠllda pŒ strategiska
stŠllen; runtom dem trŠbŠnkar. DŠr slumrade vi ett par timmar nŠr vi missat
sista vagnen till BiskopsgŒrden.
I dag hittar du nŠppeligen
bŠnkar utan servering i Nordstan. Christer Andersson, som Šr en sporadisk
besškare, har letat sig utanfšr dšrrarna, snett under glastunneln, mot Šlvsidan
till. Han har hittat en vŠlanvŠnd papperskorg i sitthšjd att vila rumpan mot, i
vŠntan pŒ en bil som skall ta honom hem till LŠnsmansgŒrden.
– Det Šr dŒligt med
sittplatser i Nordstan i dag. Det Šr mŒnga som
fšrsvunnit genom Œren. Det behšver inte vara nŒgot hotell hŠrinne, men sitta
kan man ju fŒ gšra. Men jag fšrstŒr varfšr de inte vill ha folk sittandes. De
kan vara pŒverkade, konstaterar han.
Innanfšr dšrrarna, nŠrmast
Systembolaget, stŒr Lars Sjšgren och sŠljer Faktum. Nordstan
Šr hans andra hem. HŠr spenderar han runt 20 timmar i veckan.
– Nordstan
har fšrŠndrats och blivit mindre mŠnskligt šver Œren. Nu Šr det bara det
kommersiella som gŠller hŠrinne. Det har kommit till mŒnga kafŽer pŒ de tomma
ytorna som fanns fšrr. Jag kommer ihŒg nŠr mina dšttrar var smŒ. DŒ fanns det
en fontŠn i Nordstan, alldeles utanfšr dŠr Hemkšp
ligger i dag. Det fanns smŒ stenršsen som barnen kunde sitta och vila sig pŒ.
Stenarna finns fortfarande kvar. De Šr stora, men man ser dem
knappast. De Šr šverbyggda av trappor som leder upp till Nordstans švre vŒning.
Glipan mellan stenarna och trappan har barrikaderats med blomsterlŒdor och ett
lŒgt staket, sŒ att ingen skall trŠnga sig in dŠr.
Lars Sjšgren har precis varit inne i
det ombyggda Femmanhuset och konstaterat att de ÓgratisÓ sittplatser som fanns
dŠr, tagits bort.
– Men under fotbolls-EM var
det helt underbart. DŒ hade de satt ut flera soffor med stora teve-skŠrmar
framfšr. Jag sŒg mŒnga som spontant slog sig ned och vilade eller pratade med
varandra. SjŠlv satt jag dŠr och spelade schack. SŒ skulle det kunna bli igen,
sŠger Lars Sjšgren, vars vision om Nordstan Šr att
skapa ett tomt torg i mitten med boulebana och bŠnkar runtomkring,
i stŠllet fšr att hyra ut den tomma ytan till utstŠllare.
Men det Šr inget som Nordstans vd, Ulrica
Carlsson, Šr inne pŒ. Hon berŠttar mŒlande om framtidsplaner och om en
restaurang pŒ andra vŒningen i Femman, som kommer att dra till sig nya kunder.
– VŒr lŒngsiktiga mŒlbild Šr
att skapa en bra och hŠrlig mštesplats som Šr šppen och tillgŠnglig fšr alla.
Vi vill att Nordstan skall bli en rolig
shoppingdestination. Det kommer att bli en fantastisk arena dŠr man kan Šta och
dricka gott. Vi kommer att bli helt outstanding. Vi Šr den mest attraktiva
turistattraktionen i stan med 35 miljoner besškare per
Œr. Liseberg har 2,5 miljoner, tillŠgger hon och hŠnvisar till en fŠrsk
varumŠrkesundersškning.
Att nordstan
omfattas av en
rejŠl ansiktslyftning stŒr helt klart. Men blir det verkligen en plats fšr
alla? Vilka signaler sŠnder man ut genom att dra in sittplatser?
– Det vi saknar i dag Šr
platser fšr att sitta ner i lugn och ro att Šta. Vi kommer att ha butiker mot
gatan med stora fina och upplysta skyltfšnster och gšra ett trevligare
vŠlkomnande fšr det stora flšde som kommer frŒn Nils Ericsonsplatsen. Vi har
tagit bort tvŒ sittytor vid bankomaten. Det blev otryggt, fšr mycket folk. Nordstan Šr inte nŒgot uppehŒllsrum. BalansgŒngen Šr svŒr
eftersom vŒr mŒlgrupp Šr stor och spretig, konstaterar Ulrica Carlsson.
Ett nytillskott med sittplatser Šr
den gradŠng i trŠ som byggts utanfšr kšpcentret pŒ Kšpmansgatan. Tanken Šr att
folk skall kunna sitta i lugn och ro och Šta mat som sŠljs frŒn de mobila
restauranger som stŒr uppstŠllda dŠr.
Enligt Fredrik Edin som skrivit masteruppsatsen
ÓLuffarsŠkra bŠnkar ur ett ideologiskt perspektivÓ, skulle detta kunna vara ett
exempel pŒ den vŒg av ekonomisk rensning som pŒgŒr i mŒnga vŠsterlŠndska
stŠder. DŠr ett ÓviÓ och ett ÓdomÓ skapas. Ett system
med en sŒ kallad negativ švervakning. NŒgot som i sjŠlva verket handlar om att
gšra sig av med ošnskade besškare.
Fšrsta gŒngen Fredrik Edin sjŠlv
insŒg vidden av problemet var nŠr Citytunneln skapades 2010. DŒ inreddes tvŒ
hŒllplatser; Malmš central och Triangeln, med en enhetlig design –
lutande bŠnkar. Eller hala sittplatser som gšr att de Šr omšjliga att sova pŒ.
De gick fšr švrigt knappt att sitta pŒ heller, utan att sakta glida av. Det tog
inte lŒng tid efter invigningen innan en malmšbo anmŠlde det hela till
Diskrimineringsombudsmannen, DO. Kort dŠrpŒ rŠtades bŠnkarna upp nŒgot.
PŒ andra stŠllen i landet syns modeller av bŠnkar som har armstšd
pŒ decimeters avstŒnd eller stora bulor i sitsen som gšr dem obekvŠma att vila
pŒ. I Stockholm finns det flera exempel pŒ staketliknande taggtrŒd eller
metallršr dŠr hemlšsa brukar sova. I ett parkeringshus i FinspŒng fšrsškte
kommunen mota bort missbrukare genom att spela klassisk musik pŒ hšg volym.
Det finns gott om fšrbjudna rum som
gšrs obekvŠma fšr olika grupper.
Fredrik Edin pratar Šven om
samhŠllets vŠrdighet och fenomenet exkluderande design. Om hur samhŠllet
behandlar vŒra mest utsatta. Det gŠller inte enbart lutande bŠnkar, utan Šven
det samhŠlle som bŠnken skapar.
Gšteborg sŠljs i dag in som en
eventstad till turister och andra besškare. FrŒgan Šr om hemlšsa, missbrukare,
tiggare och andra har nŒgon plats i den Ónya stadenÓ.
Stadsarkitekt Bjšrn Siesjš tvekar inte, utan lyfter fram
konstgrŠsplanen mellan Gšteborgsoperan och €lvrummet, som ett exempel pŒ en
lyckad lšsning.
– Men det skall inte finnas
platser som blir tillhŒll dŠr man kan dra sig undan. MŠnniskor skall beblandas
och det skall finnas social kontroll. Kanaltorget utgšr en vistelseplats dŠr
alla kan hŠnga och som inte kostar nŒgot. Jag kŠnner mig sjŠlv inte obekvŠm med
att sitta dŠr, pŒpekar han.
Gšteborg Šr en segregerad stad.
Siesjš avfŠrdar Nordstan som en halvmesyr,
eftersom det inte Šr en offentlig plats, utan Šgs av en samfŠllighet. Hans
vision av Gšteborg mŒlas med stora penseldrag och koncentreras till de
centralare delarna av staden:
– Vi ska ha šppna platser, som
Jubileumsparken i Frihamnen, med ett offentligt bad och bygga billiga bostŠder.
Stadsdelen lŠngs kajen vid JŠrntorget skall bli ett strŒk med lŠgenheter och
affŠrer i nŠrheten. Vi skall ta tillvara alla gšteborgares intressen, sŠger
Bjšrn Siesjš som Œkt till Vancouver, Dubai, Lyon och Marseille fšr att fŒ
inspiration att skissa fram ÓDet nya GšteborgÓ.
Bild: Mario Phrat
https://www.faktum.se/var-sa-god-och-sitt-eller/