Ingress:

Sigurgeir Hreinsson i Eyjafjördurdalur på norra Island, har varit bonde i
hela sitt liv. Han tog över efter sin far och nu hoppas han att sonen ska
förvalta gården Hrisholl. Men tiderna har förändrats på ön.

Bröd:

När jag startade för 25 år sedan, fanns det 14 bönder på den här sidan
älven som producerade mjölk. Idag är vi två. För några år sedan var det
otänkbart att pendla in till stan och arbeta om man
var bonde, men i dag är det okej. Det finns många som har djur, men de
lever inte av det, säger Sigurgeir Hreinsson som pratar hygglig norska
efter att ha jobbat två somrar som avbytare i Norge i slutet av 70-
talet.
Han är precis hemkommen från årets första slaktarhelg i fjällen. Tillsammans
med hustrun och några andra fårägarfamiljer har han slaktat 70 av sina 200
lamm.
Det är ganska många bönder på
Island som har får, så man kan knappt säga om de är bönder eller fårfarmare
längre, säger Sigurgeir Hreinsson.
Det är sen eftermiddag i september, några
mil utanför Akureyri, som är Islands näst största stad. Kvällssolen lyser
starkt på de höga bergen omkring oss och scenen med
isländshästarna i fonden, är vacker som i en uråldrig saga.
Här har Sigurgeir Hreinsson bott sedan han var två år gammal. Hans 24-årige
son
som är snickare håller som bäst på att köra ²ballepressen² och sätta plast
runt hörullarna och hans 77-årige pappa, som en gång startade jordbruket,
lägger ut hö till kalvarna. Den nioåriga dottern har precis fått hjälp med
att sadla älsklingshästen Garpur. Själv föser han in de 42 korna till
kvällsmjölkningen. De är samma ras som togs från Norge till Island för tusen
år sedan, och som i dag kort och gott kallas för isländsk ko. Det är en
härdig sort som kan vara ute året runt, trots isande vindare och låg
temperatur.
För två år sedan gjorde Sigurgeir Hreinsson och hans hustru sitt livs stora
satsning. De lånade 60 miljoner isländska
kronor, (drygt sju miljoner svenska kronor) till en ny ladugård på 640
kvadratmeter och apparatur för
automatmjölkning. Det har förändrat
livet för familjen - med mer tid
över till annat arbete än mjölkning och ett större ok på grund av
lånebördan.
Jag tycker att jag har mycket i lån, men jag vet de som har mycket mer,
Jag förstår inte att de vågar. För fem, sex år sedan var det svårt att få
lån med räntor under tio procent. I dag ligger
räntorna på fem procent eller lägre,
konstaterar han.
Det låga ränteläget är en stor förändring för islänningar som vill satsa och
investera. I Reykjaviktrakten kryllar
det av arkitektritade hus och aldrig förr har det byggts till eller skapats
så många nybyggen som nu.
Den isländska kronan står ganska högt, men jag är rädd för att det kommer
hårdare tider och en nedgång snart, säger
Sigurgeir Hreinsson som är en försiktig
general.
Hans bruttolön på ett år är närmare en halv miljon svenska kronor. På det
försörjer han sin familj, men hustrun som är utbildad skräddare bidrar med
att sy kläder på beställning.
Nästa projekt är att den gamla ladugården skall renoveras och att gården i
en snar framtid skall ha totalt 68 mjölkkor.
I dag finns det cirka 800 verksamma
mjölkbönder på Island som har mellan 25 och 30 kor. Genomsnittsproduktionen
har visserligen gått stadigt uppåt, men
fortfarande är den inte stor. Varje år
produceras 100 miljoner liter mjölk i hela landet och mycket litet av det
exporteras.
De femtiotalet mjölkbönderna i Eyjafjördurdalur lämnar tillsammans ifrån sig
tio miljoner liter per år till mejeriet i trakten, som för övrigt samägs av
mjölkbönder från olika delar av
landet.
Sigurgeir Hreinsson har räknat fram att det kostar honom 75 ISK att
producera en liter mjölk. Det motsvarar nio svenska kronor och är nästan
lika mycket som den
isländske konsumenten betalar i butiken
för sitt mjölkpaket.
Nästa gång vi träffas är det vardagskväll och Sigurgeir Hreinsson har precis
varit på rådgivningsmöte. Han är förman i bondelaget i området. Dagens stora
fråga har de ventilerat åtskilliga gånger förut - om de skall fortsätta vara
med och betala för mjölkböndernas rådgivningsbyrå
eller sköta tjänster som bokföring
och kurser själva i fortsättningen.
Tjänsten är dyr, närmare bestämt 0,5 procent av bondens årliga försäljning
av mjölk och kött.
Jag vill helst att vi har rådgivningstjänsten kvar, mest på grund av att
mjölkkontrollen ingår i priset. Utan en bra sådan kan det gå helt åt
skogen, säger Sigurgeir Hreinsson och refererar till en amerikansk kollega,
som han besökte för några år sedan, vilken var missnöjd med att ha valt bort
en organiserad mjölkkontroll.
Sigurgeir Hreinsson ser ljust på framtiden, samtidigt som han väljer att
inte överinvestera. Det som oroar honom just nu är att det varit dåligt
väder hela sommaren; ostadigt och blött. Eftersom bönderna inte kunde slå
gräset i rätt tid, så är fodret i hela landet
sämre än vad det brukar vara.
Även om det blivit vanligare med
Ensilage, (något vått gräs som plastas in), de senaste två åren, så är det
inte så utbrett på Island. Cirka 80 procent av bönderna gör fortfarande sina
rullballar som torkas på marken efter gräset är slaget.
I Sigurgeir Hreinsson framtidsvision finns en stor lada med torkmöjligheter
för höet. Men innan dess hoppas han att sonen bestämt sig för att ta över
gården eller ej.
Det är okej om han bestämmer sig när han är trettio, men han har alltid
sagt att han vill jobba här. Vi får se när han
binder sig, om hans fru också vill det, säger han.

Fakta kor:

Antal kor på Hrisholl vid starten 1981: 36
I dag: 45 mjölkkor
Målet: 68 mjölkkor
Genomsnittsbonden på Island har 25 -
30 kor.

Fakta mjölk:

Årlig mjölkproduktion i Eyjafjördurdalur: 10 miljoner liter.
Antal mjölkbönder i dalen: Cirka 50.
Den isländska mjölkbonden levererar i snitt 125 000 liter mjölk per år.
Det blir 100 miljoner liter per år i hela
landet.


Byline: Agneta Slonawski
Bildbyline: Christer Olofsson

Bildtexter:

Sigurgeir Hreinsson tog över lantbruket 1981. Hans far startade gården
Hrisholl 1961 med 37 mjölkkor. Pappan är född på en gård fyra kilometer
bort, en gård som Sigurgeir Hreinssons bror driver i dag.

Förra året hade jag tre kor som mjölkade 8 600 - 8 700 liter. Rekordet var
1983 då fick jag en utmärkelse för en ko som mjölkade 9 500 liter. Men i dag
finns det
kor på Island som mjölkat 12 000 liter på ett år.

bildtextinfo:
Tre generationer:
Familjebild:
Bylgja Sveinbjörnsdottir (mor)
Sigurgeir
Hreinsson (far)
Eydis Sigurgeirsdottir (dotter)
Elmer Sigurgeirsson (son)

För några år sedan byggde Sigurgeir ett hus till sina föräldrar på gården.

Hela gården är på 80 hektar.
45 hektar är brukat land.
Kornet 11 hektar.


Tre generationer på gården Hrisholl, utanför
Akureyri på norra Island. För 44 år sedan startade Sigurgeir Hreinssons far
gården Hrisholl. Tjugo år senare tog han själv över. Nu är det frågan om
sonen Elmer Sigurgeirsson, 24 år, skall ta över gården och föra
mjölkbondetraditionen vidare.

Frukostdags för Sigurgeir Hreinsson, med makan Bylgja Sveinbjörnsdottir som
bland annat syr kläder till operahuset i Reykjavik och sonen Elmer
Sigurgeirsson som arbetar som snickare och hjälper till på gården så ofta
han kan. Från köksfönstret ser de gården som Sigurgeirs bror äger.

Sigurgeir Hreinsson är 46 år gammal i dag och har arbetat som bonde i hela
sitt liv. Han trivs och kan inte tänka sig något annat. Satsningen på
automatmjölkningen har gjort att han får mer tid att vara mer med sina djur
och att han kan vara mer ute på sina marker. Här tittar han till kornet.

När jag väl går in och äter kvällsmat börjar korna att mjölka sig, sedan
håller de på  hela natten, säger Sigurgeir Hreinsson som har mobilen och
datorn som sina främsta verktyg i dag.

Jag är helst ute på fälten eller med mina djur, säger Sigurgeir Hreinsson
som fått loss tid sedan han satsade på automatmjölkningen för två år sedan.

Första gången Sigurgeir Hreinsson intervjuades var för 23 år sedan. Då var
han en nystartad bonde och hade lille Elmer på armen. Sedan dess har mycket
hänt.

Situationen för den isländske mjölkbonden har förändrats under de senaste
fem åren. De låga räntorna i landet gör att många satsar och
bygger nytt. Samtidigt som allt fler småbönder lägger ner sin verksamhet

Nioåriga Eydis lärde sig rida fyra år gammal. Varje dag under sommaren
sticker hon iväg på sin älskling Garpur.

Om man jämför med Norge så stöttas småbönder på ett helt annat sätt av
staten än på Island. Och i Danmark är bönderna mer businessminded eftersom
de varit med länge i EU, säger Sigurgeir Hreinsson som varit ordförande i de
lokala lantmännens styrelse i 20 år.

Fjället som syns från vardagsrumsfönstret på
Hrisholl är 1 540 meter högt. Omginingarna är som tagna ur en vacker Sagan
om ringen-film.

Genom datoriseringen ser Sigurgeir
Hreinsson att ko 437 mjölkades för mindre än sex timmar sedan.
Luftpiskan föser ut henne ur mjölkningsbåset och Sigurgeir Hreinsson om
en stund igen.

Om du frågar mig om siffror och kalkyler, så måste jag gå och kolla i mina
pärmar. Men om du frågar mig om mina djur, så kan jag rabbla namn och
födelsenummer både på dem jag har nu och deras föräldrar.

Sigurgeir Hreinsson har koll på läget och nära till skratt. Efter två somrar
i Norge som avbytare pratar han hygglig norska.

Den gamla ladugården skall familjen behålla och bygga om så att de så
småningom kan få plats med 68 kor på gården. I dag får kohuset ge plats åt
ungtjurarna.