Ingress:
Fina flickor
frossar inte. Matintaget bšr balanseras med idog trŠning. Allt fšr att nŒ det
rŠtta kroppsidealet. Det handlar inte lŠngre om att enbart vara fšdd i rŠtt
land. Man skall helst ha turen att fšdas i rŠtt kropp ocksŒ. I alla fall om man
Šr kvinna.
Bršd:
ÓTjock, matglad
kvinna med humor sšker arbete.Ó SŒ skall man helst inte bšrja sitt personliga
brev om man sšker jobb. Ponera att tvŒ personer med likadana referenser sšker
samma arbete och att den ena Šr šverviktigt och den andra nŠrmar sig en 36:a
storleksmŠssigt. DŒ Šr det sannolikt att den slanka kvinnan fŒr platsen.
Utsidan ger helt enkelt insidan en chans. Dels kopplas švervikt lŠtt ihop med
lŠttja och impulsivitet och dels vŠljer vi gŠrna folk som ser ut som vŒra
ideal. Eller i alla fall de ideal vi insuper som ideal i den rŒdande tidsandan.
Fšr nŠrvarande Šr det med betoning pŒ slank om man Šr kvinna, och muskulšs om
man Šr man.
I bšrjan av
1900-talet var en kraftig och stor kropp tecken pŒ vŠlstŒnd och hŠlsa, bŒde hos
mŠn och hos kvinnor. Hoppar vi fram till 1951, sŒ vŠgde Fršken Sverige 68 kilo
det Œret. DŠrefter bšrjar modellernas kroppar att bli smalare. Det spinkiga
Twiggy-idealet kom pŒ 60-talet. DŠrmed hade det nya kroppsidealet fŒtt fŠste i
vŠstvŠrlden. Under senare Œr har vikten hos Fršken Sverige-deltagarna
legat pŒ runt 50 kilo. Och size zero (en klŠdstorlek med amerikanska mŒtt som i
Sverige motsvarar storlek 30) har blivit ett begrepp.
MŒnga av dagens
ungdomar pendlar mellan en extrem sjŠlvmedvetenhet och kritisk granskning av
det egna utseendet och kroppen. Den framstŠlls som formbar och att individen
sjŠlv ansvarar fšr fšrŠndringen genom att lŠgga ner tillrŠckligt med energi och
pengar fšr att nŒ mŒlet. NŒgot som krŠver stor kontroll.
Vi trŠffade tre
ungdomar frŒn Internationella gymnasiet, IHGR, i Gšteborg. De har erfarenhet av
andra kulturer och hšll med om att det Šr viktigt att se bra ut, bŒde fšr sig
sjŠlva och fšr andra.
Anna Rapp, 16 Œr,
som bott lŒnga perioder i Asien:
– Jag kommer precis frŒn gymmet fšr att
jag tycker att det Šr roligt och fšr att jag gillar att vara i bra form. Jag
tycker inte att jag Šr fel, men jag har inget emot att bli lite smalare. Jag
ser upp till min brorsa. Han har varit min modell fšr hur man kan se ut.
Hugo DŸrr, 17 Œr,
som har bott stšrre delen av sitt liv i England, sŠger sŒ hŠr:
–
Tjejer strŠvar
efter att bli smalare och vi killar snackar inte emot, men jag tror att de
flesta fšredrar mulligare tjejer.
Jag Šr inte sŒ lŒng, men det Šr ingen som sŠger
nŒgot om det. Det manliga idealet Šr annars att vara lŒng, ha muskler, perfekta
tŠnder och fyrkantig haka. SjŠlv bygger jag muskler infšr sommaren, fšr att se
bra. Det hŒller mig frisk och sysselsatt.
Mariami
Basharadze,16 Œr, Šr frŒn Georgien. Hon menar att det rŒdande kvinnoidealet
dŠr, ser ut i stort sett som hŠr.
–
Jag trivs med min
kropp och Šr glad att den Šr som den Šr. Jag dansar mycket pŒ fritiden fšr att
hŒlla mig i form. Det Šr onšdigt att tjejer lŠgger sin tid pŒ att titta i
tidningar och lŠsa om hur man rasar i vikt. Jag blir Šcklad nŠr jag ser sŒdana
artiklar. Fšr nŒgra Œr sedan var jag mer osŠker pŒ min kropp. Men nu Šter jag
vad jag vill, sŒ lŠnge jag mŒr bra. Jag skulle hellre vilja gŒ upp Šn ner om
jag mŒste vŠlja.
I Œldersgruppen
16-19 Œr Šr det viktigare att se bra ut Šn fšr 20-25-Œringar. Ylva Bjereld Šr
25 Œr och student pŒ institutionen fšr socialt arbete vid Gšteborgs universitet
och har precis skrivit uppsatsen ÓVikten av viktenÓ. Genom att intervjua
ungdomar som gŒr pŒ samhŠllsprogrammet i tvŒ gymnasier i Gšteborgs nŠromrŒde,
har hon fŒtt fram ÓšnskekroppenÓ.
Majoriteten av
tjejerna i undersškningen sŒg kropp nummer tre, som Šr en 34-36:a, som den
normala kroppen. Tjejerna begrŠnsade sig snabbt
till ytterligare ett ideal i storlek 32-34. (Till skillnad frŒn killarna som
valde att ha fler ideal att vŠlja bland.) NŠr
tjejerna fick vŠlja en kropp som de trodde skulle vara attraktivt fšr killarna,
sŒ valde de en storlek stšrre Šn ÓidealkroppenÓ. Slutsatsen i
enkŠtundersškningen Šr att det Šr viktigare fšr tjejer att vara smal bland
tjejkompisar Šn bland killar.
Tjejer pressar
varandra med andra ord, samtidigt som mediebilder och kommentarer frŒn vŠnner
och omdšmen frŒn fšrŠldrar spŠder pŒ trycket.
–
De flesta tjejer
lŠr sig tidigt hur mycket kalorier det Šr i kakan och sen gŒr de ut och
springer, sŠger Ylva Bjereld som tre mŒnader in i uppsatsen slutade med att gŒ
pŒ gym, eftersom insikten om sitt typiska beteende med att trŠna fšr att Šta,
blŒste bort trŠningsmotivationen helt.
Vem vill bli šverviktig i ett samhŠlle som Šr
besatt av ett smalt eller vŠltrŠnat kroppsideal? Gymmet har blivit ett
naturligt inslag i livet. DŠr kan man finna gemenskap och arbeta fšr en
starkare kropp. Samtidigt som man formar sin kropp framfšr speglarna, strŠvar
man oftast mot ett ideal, en identitet.
–
Tjejerna mŒste
kontrollera sina kroppar mycket mer Šn killarna fšr att nŒ den ÓidealaÓ
kroppen. En tjej som har en kraftig benstomme kan aldrig nŒ idealet, hon fŒr
kŠmpa fšr att inte hamna fšr lŒngt efter, konstaterar Ylva Bjereld som tror att
kroppsskulpteringen har mycket med kontroll att gšra:
–
Det Šr sŒ oerhšrt
mycket information och sŒ mŒnga val hela tiden, att det enda man kan
kontrollera Šr sin egen kropp. Jag tror det har blivit en slags handlingsstrategi
bland ungdomar i dag. €ven om jag tror att behovet Šr stšrst nŠr man Šr yngre,
sŒ fšrsvinner inte beteendet nŠr man fyller 18 Œr, menar Ylva Bjereld.
Som fšrŠlder riskerar man att šverfšra sitt mer
eller mindre knepiga matbeteende till sina tonŒringar. Det gŠller Šven
stoltheten eller missnšjet šver den egna kroppen och vilka offer som bšr gšras
fšr att hŒlla formen. Var tionde kvinna lŠr Šta mindre i sŠllskap med andra
personer. Fokus pŒ mat Šr stort och nŠringsintag och kalorier fŒr minst lika stor
plats pŒ tallriken, som sjŠlva smaken.
Enligt Bjerelds
intervjuer kommenterar tjejer ofta varandras kroppar under Šmnet idrott i
skolan. Budskapet Šr att en stor kropp bšr
undvikas. De flesta ungdomarna i
undersškningen trodde att de riskerade att bli lŠmnade av sina kompisar om de
blev tjocka och fula. De trodde att
deras vŠnner inte ville synas tillsammans
med dem, av rŠdsla fšr att sjŠlva bli utstštta.
Att vara lycklig
smŠller hšgre, i undersškningen, Šn att ha en smal kropp. Viktigast av allt Šr
att ha vŠnner. Samtidigt finns det en massa dolda regler fšr
att passa in i gŠnget utseendemŠssigt. En kille uttrycker det sŒ hŠr: ÓNŠr man
Šr ute pŒ stan sŒ kŠnns det bŠttre att vara med kompisar som ser bŠttre ut.
(É.)SŒ folk som ser pŒ en, som man inte kŠnner, dom ser liksom gruppen, och sŒ
Šr man dŠr. I den snygga gruppen.Ó
Fotnot: Enligt
SAOL (Svenska akademins ordlista) betyder ordet normal bland annat regelrŠtt;
som sig bšr, vanlig, genomsnittsordinŠr; vid sina fulla sinnens bruk.
Byline: Agneta
Slonawski
Bildbyline: Bodil
Bergqvist
Fšrslag till
bildtexter:
ÓIngen riktigt
kompis lŠmnar en vŠn fšr att hon gŒtt upp i vikt.Ó
Anna Rapp, 16 Œr
ÓKraven och
pressen frŒn media kommer alltid att finnas, sŒ lŠnge nŒgon tjŠnar pengar pŒ
det.Ó
Hugo DŸrr, 17 Œr.
ÓTjejer Šr skšra
om de fŒr kritik eller kommentarer tar de Œt sig som svampar. Vi stŠller hšga
krav pŒ oss sjŠlva.Ó
Mariami
Basharadze,16 Œr
ÓTrots att flera
av de intervjuade tror att killar mŒr lika dŒligt šver sina kroppar som tjejer,
Šr det inte tillŒtet att utrycka missnšje kring det egna utseendet, eftersom
det betraktas som bšgigt eller fjolligt.Ó
Ur uppsatsen
ÓVikten av viktenÓ av Ylva Bjereld, student vid institutionen fšr socialt
arbete vid Gšteborgs universitet.
Siffror ur
uppsatsen ÓVikten av viktenÓ:
58 procent av
ungdomarna hade nŒgon gŒng fšrsškt att gŒ ned i vikt.
73 procent av de
som Šr intresserade av att vara ihop med tjejer vill att hon skall ha den
normala kroppen, vilket Šr 27 procent mer Šn vad tjejerna sjŠlva uppskattade.
47 procent av
tjejerna tror att kroppen som eftertraktades, av killar, Šr en tanig kropp.
26 procent av
tjejerna och tre procent av killarna uppger att de med vilje krŠkts upp mat.
KŠllor:
I en klass fšr sig
– Genus, sexualitet bland gymnasietjejer av Fanny Ambjšrnsson.
Den skulpterade
kroppen av Thomas Johansson
Att bli inspirerad
av:
Allt Šr Mšjligt - en
strategibok i hur man kritiskt granskar medias fšrenklade bild av mŠn och
kvinnor.
Lev med din kropp: Om acceptans och
sjŠlvkŠnsla – en sjŠlvhjŠlpsbok, baserad pŒ kognitiv beteendeterapi av Ata Ghaderi och Thomas Parling.
Romanen Kattšga av
Margret Atwood – om flickor och pennalism.
Kroppen min
– en kortfilm av norskan Margreth Olin som tackar
gud fšr att mŠnnen funnits i hennes liv och tyckt om hennes kropp, medan
vŠninnornas kritik šver dess skavanker orsakat ett livslŒngt komplex.
Brigitte –
tysklands stšrsta damtidning som beslutat att anvŠnda ÓvanligaÓ mŠnniskor som
modeller. Fšrsta numret kom ut i januari och blev en rungande succŽ.
V Magazine –
New York-baserat magasin som Šgnade en stor del av sitt januarinummer pŒ temat
storlek, vilket orsakade debatt.
Fakta:
Anorexi:
Sjukdomen starta
vanligtvis med bantning som gŒr šver styr. Personen anstrŠnger sig fšr att gŒ
ner i vikt och undviker att gŒ upp i vikt. Det kan ske med matvŠgran,
krŠkningar, laxermedel eller švertrŠning.
Stšrst risk att
utveckla anorexia Šr i Œldrarna 13-14 Œr och 17 – 19 Œr. Fem till tio av
de som insjuknar Šr pojkar eller mŠn.
Bulimi:
Bulimia nervosa
betyder oxhunger och karaktŠriseras av att man hetsŠter och upplever att man
fšrlorar kontrollen.
Fšr att slippa gŒ
upp framkallas krŠkningar, man anvŠnder laxermedel och švertrŠning. Fšr att fŒ
diagnosen skall beteendet i regel pŒgŒtt ett par gŒnger i veckan under flera
mŒnader.
Ortorexi:
Kommer frŒn
grekiska ortodox som betyder renlŠrig. StrŠvan efter den rena, hŠlsosamma maten
Šr drivkraften.
En kombination av
hŒrd fysisk trŠning och stora mŠngder av frukt, gršnsaker, proteiner och
hŠlsokost kŠnnetecknar ortorektikern.